Invasiva växter betyder växter som är ett hot mot ekosystemet. Det handlar oftast om växter som inte kommer från Sverige, men som har börjat odlas i trädgårdar och sedan spridit sig till naturen.
Från och med den 15 maj 2026 gäller ett skärpt nationellt regelverk och en ny förteckning över invasiva främmande arter i Sverige.
Det gällande skärpta nationella regelverket innebär att Sverige har fått en egen nationell förteckning över invasiva främmande arter, som kompletterar den tidigare EU-listan. Denna förordning innebär att flera av våra vanligaste trädgårdsväxter numera omfattas av strikta regler.
Det innebär att det är olagligt att avsiktligt föra in, odla, transportera, sälja, byta eller släppa ut dessa växter i naturen. Har du dem i din trädgård har du ett strikt ansvar att bekämpa dem och se till att de inte sprider sig.
Vad innebär detta för dig på Sörbacken?
Gå gärna igenom din trädgård och odlingslott för att se om du har någon av de listade arterna. Om du rensar bort invasiva växter ska dessa absolut inte slängas på den vanliga komposten, utan paketeras väl i slutna påsar och köras till återvinningscentralen (eller hanteras enligt föreningens anvisningar för trädgårdsavfall).
På vår koloni så är det framför allt följande arter som är ett problem och som ska bekämpas. Kom ihåg att vara försiktiga när ni flyttar invasiva växter på skottkärror och dylikt, se till att allt hamnar där det ska vara!
Lupiner
Kan bli upp till 50–120 cm hög. Blomfärgen varierar, men vanligast är blå och rosa. Vita och lila finns också. Blommar juni till augusti.
Risker
Sprider sig främst med sina frön som explosivt kastas ut från frökapslarna flera meter. En planta kan ge 2 500 frön och fröna kan överleva i marken i över 50 år. Sprids även med rotdelar vid grävning. Med sitt växtsätt tar den över, skuggar och tränger ut andra växter. Jordens blir mer kväverik där den växer och ängsblommor ersätts med kväveälskande växter.
När pollinerare väljer invasiva lupiner framför inhemska växter leder det till att inhemska växter svälter ut och inte pollineras. Lupiner erbjuder sällan nektar och dess giftiga pollen riskerar att skada insekters reproduktion, vilket på sikt slår ut hela näringskedjan för småkryp.
Jätteloka
Jätteloka eller jättebjörnloka blir ca. 3 meter hög. Det går att se stora bestånd av jätteloka nära Ica Gunnilse och vid kolonin så växer den framförallt i hästhagen nära cykelbanan vid odlingsområdet.
OBS: Jättelokans saft är giftig och kan ge brännskador och ärr om du inte skyddar dig. Därför måste du täcka huden helt när du bekämpar växten. Om du ändå råkar ta på en planta så ska du undvika att få sol på den del av huden som kom i kontakt med växten.
Inga delar av jättelokan får läggas på den vanliga komposten eftersom den kan sprida sig och saften är giftig. Blommor och frön måste läggas i brännbara sopor, och övriga växtdelar ska kastas i soporna. Jättelokan sprider sig enbart via frön.
Parkslide
Parkslide sprider sig lätt via rötter och är känd för att vara närmast odödlig. Parkslide finns delvis i några kolonisters trädgårdar, nära föreningshuset och på odlingsområdet nära cykelbanan.
Om du tar bort parkslide ska det enbart slängas i de vanliga brännbara soporna (väl paketerat i plastpåsar) eller köras till återvinningscentralen som brännbart. Det får absolut inte läggas på komposten eller på kasen, då minimala rot- eller stamdelar kan etablera sig på nytt och skapa nya bestånd. Detta gäller även jord som parkslide har växt i.
Vi försöker bekämpa parkslide på odlingsområdet, men det viktigaste är att växten inte sprider sig ytterligare.
Kanadensiskt gullris
Det går bra att slänga kanadeniskt gullris på komposten om det rör sig om växtdelar utan blommor och fröer. Blommor, fröer och rötter skall slängas i soporna. Sprider sig framförallt via frö, men även rötterna kan bidra till spridning.
Jättebalsamin
Jättebalsamin
Jättebalsamin går lätt att rycka upp och sprider sig inte via rötter. Det går bra att lägga på komposten så länge det inte är blommor eller fröer på plantorna. Blommor och fröer ska slängas på kasen eller i soporna.
På kolonin finns jättebalsamin i odlingsområdet och bekämpas bäst på våren innan det finns några blommor.
Exempel på andra vanliga arter från förteckningen:
Här är några av de vanligaste arterna ur den nationella listan från Naturvårdsverket som man ska hålla extra uppsikt över:
- Blomsterlupin (Lupinus polyphyllus) och Sandlupin (Lupinus nootkatensis)
- Vresros (Rosa rugosa)
- Kaukasiskt fetblad (Phedimus spurius) och Sibiriskt fetblad (Phedimus hybridus)
- Kanadensiskt gullris (Solidago canadensis) och Höstgullris (Solidago gigantea)
- Strandkotula (Cotula coronopifolia)
- Spärroxbär (Cotoneaster horizontalis)
Om du vill läsa mer om invasiva arter kan du göra det på https://www.naturvardsverket.se/
Bilder från Naturvårdsverket.